2020 .. ett år

 Det är väl ungefär ett år sedan jag skrev på bloggen sist. Mycket har tveklöst hänt sen dess. 

2020 visade sig vara ett rätt jävligt år. Det började med att jag fick en lätt bältros i början av året, sen blossade gigantiska skogsbränder upp i Australien och hela världen höll andan. Sedan sköt Trump en raket på Soleimani, vilket startade en inte helt oväntad reaktion av protester i Iran.

Sedan kom förstås Corona-viruset, som vi nu levt med sedan i Februari ungefär. Vi fick sitta hemma i runt 3 veckor (1 för kinesiska nyåret + 2 extra pga av nedstängningen i Kina). Henry fick bo ute på landet i Chongzhou med sin mormor och morfar i nästan en månad.

Överlag har det på grund av detta varit ett ganska händelselöst år. Jag och Ruolan tog ut vår smekmånad över 5-6 dagar genom att åka Chongqing-Xishuangbanna. Det var riktigt najs men lite tråkigt och man startar fort sakna sin lille pojk.

Jag snackar rätt mycket med Johan och Lip, som nu båda bor i Los Angeles där det varit en ganska sträng lockdown sen i början av året. Överlag har mycket fokus varit på USA i år med tanke på deras katastrofala covid-lockdowns, sin vansinniga president, handelskriget mellan US-Kina, presidentvalet 2020, George Floyd-upploppen i både Minneapolis och i resten av landet. Värre ska det väl bli efter valet ...

Firade mitt femte år i Chengdu den första September och mitt sjätte i Kina den 16:e December. Vi har börjat spara mer och mer pengar i fonder så vi gick och köpte en S&P 500-indexfond på 15 år. Förhoppningsvis ska den täcka lite grejer när de pengar väl kommer till användning.

Det har nog varit ett rekorddåligt år för film och musik eftersom alla stora tillställningar ställts in och biografer hållt stängt. Överlag har det varit ett mycket fattigt utbud av intressanta filmer i år så man har fått hålla till godo med att re-hasha gamla filmer och framförallt läsa böcker. 
Har läst igenom tre av Yuval Hararis böcker, I contain multitudes, Dealing with China och en hög med andra av Douglas Murray och hoppas på att få tid att läsa lite Hitchens innan året är slut.

På jobbet är det ganska OK. Det är stundom lite för lite att göra eftersom saker och ting fungerar långt mycket mer strukturerat nuförtiden än de brukade göra. Jag ska ha ett samtal med min chef imorgon.

2020 är dock året jag lärde mig mer 3D och jag modellerar en hel del i Blender nuförtiden, vilket är ett bra tillskott. Tänkte försöka lära mig Unreal vettigt också när UE5 släpps.
Undervisat en del sedan tidig sommar på SIA (School of International Art) här i Chengdu och har haft lite gästföreläsningar online för ByteDance och gamle Uppsala Universitet. Inget jag gillar nämnvärt men det betalar sig OK.

Pappa har haft nåt slags problem med magen tidigare i somras och detta har satt lite psykiska spår i honom som också spätts på av pandemin och ensamheten sen han blev pensionär. 

Patrick jobbar på Curious Mind som intern kommunikatör och content manager. Oklar på vad det faktiskt är han gör men han verkar trivas i den där branschen. 

Farmor dog tidigare i år och det verkade väl inte vara jättenedstämd stämning bland släkten överlag eftersom farmor inte riktigt haft särskilt bra kontakt eller relation med varken sina barn eller barnbarn.

Henry har förstått lärt sig gå sedan April ungefär och springer runt som ett skott i lägenheten. Det är lite nervöst att ha en liten parvel springandes runt, klättrandes på möbler och stolar även om det förstås är fantastiskt att se honom växa upp. Håret är ännu lite glest och än så länge är det bara 8 gaddar i truten, men det var tydligen inte ovanligt enligt barnläkaren vi var och träffade häromveckan.

Försöker komma i form igen efter att gymmena hade haft stängt långt in i Juni så jag har försökt att käka bättre, dricka mindre sprit (något som går sådär) men träna regelbundet. Jag ligger på runt 75.5 nu, vilket känns lite för tungt för att vara OK egentligen även om jag känner mig rätt stark.

Eftersom man inte kunnat resa alls i år utanför landet så har, som sagt, året varit ganska händelselöst och tråkigt. Det finns lixom inga möjligheter att åka tillbaks till Sverige och hälsa på familjen eller att åka till LA o hälsa på polare. Jag och Patrick planerade att åka till Japan redan för 2-3 år sedan men även de planerna måste ju läggas på is tills vidare. 2020 har varit ett extremt deprimerande år eftersom det inte går att planera någonting längre. Man lever lixom från dag till dag på ett helt annat sätt.

Nu kommer Ruolan snart hem från sitt kvällsskift på Apple och då ska jag se om jag kan va till nån hjälp med att pyssla om henne litet.

Tills nästa gång ...